Do you believe if I say it's magic?

Ny kurs i dag på högskolan. Kanske min sista nånsin.
Nu är det slut på sötebrödsdagarna. Nu kommer jag vara tvungen att faktiskt läsa kurslitteraturen. Litteraturvetenskap är inte media- och kommunikationsvetenskap. Litteraturvetenskap är inte semester; man läser och man har tentor. En riktig vetenskap.
Det är lite svårt att ställa in sig på det när man har pluggat kurser där det diskuterats Foucault i tre år, och ändå inte är säker på att man har begripit vad en diskurs är. När man endast har skrivit kaffefläckade hemtentor under tre flummiga terminer.
Likafullt misstänker jag att jag skulle ha varit smartare om jag hade valt litteraturvetenskap från början.

Alla på kursen är ungefär nitton och vill bli bibliotekarie. Alla har fixat och förberett och skaffat samtliga böcker redan.
Åh, denna avund kring personer som vet vad de vill så tidigt i livet. Som kan vara seriösa och plugga ordentligt direkt efter gymnasiet.
Beundransvärda människor!
Och nej, jag menar inte att jag är mycket äldre och mognare är dem. Jag är tjugofyra, det är inte så stor skillnad, jag vet jag vet...
Jag menar bara att jag inte visste vad jag ville när jag var nitton och fortfarande inte vet, helt säkert, nu, fem år senare. Jag menar att det tar tid att figurera ut.
Man börjar plugga och man tror allt ska lösa sig på vägen, man tror man ska börja fatta, börja mogna, kanske halka på nåt bananskal nånstans och sen när man kommer ut sitta där med sitt fasta heltidsjobb som man bara råkat få, för man har ett sånt stort intresse för...nåt.
Men det gör man inte. Oftast.
Man kommer ut och man vet inte så mycket mer än när man hoppade in. Det enda man möjligen vet är att man inte "råkar" in i jobb. Speciell inte om man är kvinna och velig och har läst nåt med humaniora. Speciellt inte om man inte har några som helst kontakter inom området man har spanat in för sitt framtida jobbande.
Då vet man att det alltid kommer handla om slit. Alltid har.
Att man måste sprätta upp det där bananskalet med kniv och använda massor av glidmedel för att ens kunna få till en liten halkning.

Med andra ord är det bra att veta vilket bananskal man har tänkt halka på, tidigt.

Ursäkta de slitna metaforerna.
I morgon ska jag upp i ottan och bryta mig in på stadsbibblan.