Hjärtebok

Jag har gjort det nödvändiga. Jag har köpt mig en dagbok. En riktig dagbok med hjärta på utsidan, att vara helt ärlig mot mig själv i. Kanske är det vad som behövs.

Läser i min gamla dagbok från 2000. Hösten efter studenten. En 18-årings dagbok. Hormonfylld, sprängd av känslor och oro.
"Jag är rädd för hängbröst..."
"Jag var rätt full, som vanligt..."
"Jag vet inte vad jag känner..."
"Jag vet inte vad jag gör..."
"Jag tycker att jag rätt snygg, egentligen..."


Inser att man var nån annan då. Inser att man hade saker som man inte har nu. Inser att man inte hade saker då, som man har nu. Inser att man förändras. Jag har inget minne av att jag tyckte var så snygg på den tiden. Jag minns inte hur allt kändes, utom när jag läser de gamla anteckningarna.

Därför är en ny dagbok nödvändig. Nödvändig för att minnas vem jag var 2006. Senare.