Språket fröken, språket!
Avdelning: ursäkter och insikter.
Jag måste korrigera mig. Angående inlägget nedan om vestibulit.
Det är inte okej att använda ordet kvinnosjukdomar så som jag gjorde, som om mannen vore normen för all medicinering och sjukdomslära. Det förminskar egentligen bara kvinnors besvär och gör det till nåt av mindre betydelse, eftersom det mellan raderna låter som att det "bara" är en sån där "kvinnosjukdom" och nästan inte en riktig sjukdom. Inga sjukdomar kallas för "manssjukdomar", så varför ska vi då klumpa ihop vissa typer av sjukdomar till kvinnosjukdomar?
Mitt talade språk är inte särskilt genomtänkt.
8 kommentarer:
..eller också gör vi det för att det är något som vi har och inte de, kan det inte finnas manssjukdommar också, prostatacanser tex!?
Det finns ju "manssjukdomar" men vanligtvis används inte det ordet, vad jag vet?
I materialet som vi läser till vår uppsats står det också om hur kvinnliga kroppsfenomen som vi i dag tar för givet(ex mens),har förklarats som "onormala" tidigare i historien. Därav tanken på att mannen troligen har varit normen inom medicinen.
Ja...det är sånt här vi måste hålla på och fundera kring när vi skriver;)
tyvärr är det ju så att män har utgjort den medecinska normen. De preparat man tagit fram och de "normala doserna" HAR i alla fall baserats på fysiken hos dem som mönstrat, dvs. unga killar med bra kondition.
Jo, det verkar tyvärr inte bättre. Har läst liknande saker på flera ställen.
hej. du har rätt i att det är nedrigt att använda sig av begrepp så som kvinnosjukdomar, när det finns få verkliga sådana. Jag har faktiskt skrivit en c-uppsats som diskuterar vilka normer som finns inom medicinen, gällande de manliga normer som du faktiskt poängterar och även hur positivistisk den är. Jaja, jag blev iaf nyfiken på vad du läser.
Insolens: Intressant! Vad hade din uppsats för titel, vilket ämne skrev du den i?
Har själv läst media- och kommunikation, och skriver uppsats om hur ämnet vestibulit(underlivssmärtor)behandlas i pressen, ur ett genusperspektiv.
Tja. Med tanke på min paranoida sida vill jag inte avslöja för mkt, men jag skrev i kort version om vilket bemötande deprimerade kvinnor får i mötet med vården/omgivningen ur ett genusperspektiv då, förstås. :) Verkar som om vi diggar sånt båda två.
Insolens:
Okej, det låter väldigt intressant. Var mest nyfiken på om det var nåt som tangerade mitt eget uppsatsämne på nåt sätt. Och det kan man på sätt och visa säga att det gör.
Skicka en kommentar