Facebook,avsnitt femtioelva
Människorna på facebook blir bara fler och fler. En efter en dyker de upp, gymnaiseklassisar, kompisar som känner kompisar, barndomsvänner etcetra.
Det känns underligt, detta med hela världen samlad under ett tag, bland varulvar och vampyrer och underliga quizar som räknar ut vem man är i en procentsats. Men det är okej, trots allt. Det är som Lunarstorm fast det är enklare att hitta människor.
Gymnasieklassen har jag nästan spårat, en och annan från hög- och lågstadiet börjar dyka upp. Och ja…det är väl egentligen bara mitt gamla kompisgäng som fattas snart.
9 kommentarer:
Jag har blivit blockad på fejan. För att jag har sökt. För mycket!!! Fatta att jag tycker fejan är kass...vääääärrrrrdoooo.
Annars är allt bra! :)
Öh, blockad hurdå? Hur länge då?
Det låter ju evinnerligt uselt.
Men bah! Ska man behöva bli medlem där i alla fall, menar du? Jag som hade tänkt dissa hela facebook-grejen för att upplägget verkar så kasst. (Tommy är med där). Men nu när du säger att typ hela gymnasieklassen är där.. då blir man ju lite lockad.. Du kan inte sno några mail-adresser av folk där och ge till mig så man kan kirra kontakt med dem i alla fall? :D
Linnéa:
Tja, jag har inte haft kontakt med alla men jag har sett de flesta i alla fall.
Tycker du ska bli medlem så jag kan samla ännu fler av mina vänner på samma ställe:P
Läste i dag att enligt Facebooks egna siffror så är typ en miljon svenskar med vilket motsvarar ca 11 procent av vår befolkning. Sanning eller ej, det är som som skriver många som är med iaf.
Klart nice att få kontakt med ansikten man inte har hört ifrån på länge.
Linda:
Oj, ja det är ju några...
Anne:
Ja det är ju nåt man kanske inte skulle få möjlighet till annars.
Herregud, jag såg just sista menigen i mitt förra inlägg. Det var ju helkasigt! Måste ha varit trött när jag skrev det!
:)
Linda:
Det framgick ungefär vad du menade i alla fall:)
Skicka en kommentar