Måndag, 20:09

Mitt nya skrivarställe är vid köksbordet. Köksbordet, med tända ljus, och det enda man ser utanför är lampan i fönstret i väggen som lutar sig mot min vägg. Väggen där mitt fönster är alltså.

Där, utan sladd till Internet och omvärld, går det att göra nånting annat. Åtminstone tänka nånting annat. Bara fortsätta och fortsätta och inse att det har gått timmar, det är bra. Räkna ord och inse att de har blivit fler är också bra. Det är tiden man lägger ner som är viktig, och det är bra med kvantitet. Att ha tillstymmelse till flyt efter så många stunder av stillastående är förlösande.