För mycket packning, för många förhoppningar
Jamen ni vet. Jag är också en förmycketpackare. Tänker det kan ju alltid komma ett tillfälle när…
…jag måste ha de där skorna.
…jag har otroligt tråkigt och behöver den där skabbiga deckaren.
…jag kanske borde ha en snygg klänning.
Men det gör det förstås aldrig.
Jag vill ha med tusen skor och böcker och jag ska bara vara borta i fyra och en halv dag. Det är värdelöst.
Men ändå.
Man tänker i fall i fall jag…
Men nä.
Man hoppas alltid för mycket.
2 kommentarer:
JA du gumman, det där känner jag igen, alla gånger! Kram
Johanna:
Det är nog inte helt ovanligt:P kram
Rödluvan:
Till mina föräldrar...eller jag är där nu:)
Skicka en kommentar