Salstentor och spansk dansdisco

Vi har fått en hemtenta med fyra frågor, där varje svar ska omfatta cirka två sidor text i Times storlek 12.
Vi ska alltså på en vecka författa åtta sidor blandad kompott; diktanalys av Sapfopoesi, jämförelser mellan hjältarna i Iliaden och Odyssén, genomgång av det grekiska dramats utveckling, Dantes väg genom Helvetet mm.
Det känns stoooooort. Så oövervinnligt.

Men jag är ändå glad att jag slapp salstenta. Salstenta är ett underligt fenomen och jag är rädd för det. Det var evigheter sen jag hade salstenta.
Jag vet inte hur man gör. Jag har med mig bara en penna som går sönder, jag kommer dit för sent, jag glömmer leg, jag glömmer fika, jag glömmer att man måste skriva upp sig på en lista när man ska på toa. Framför allt blir jag helt psykiskt fucked up när jag ska prestera text samtidigt som ett par viskande kaffedrickande gamar sitter längst fram i salen och stirrar på en. Hur de tittar på en och vet när man har fått en blackout. Hur de ler och utbrister ett extra vänligt taaaack till dem som lämnar in blankt.

*

I dag lyssnar jag för övrigt på spansk dansdisco med inslag av flamenco och salsa. Det är fint. Vackert klyschigt. Jag skulle uppskatta att 75% av låtarna handlar om mi amor och mi corazon och quiero bailar.
En låt heter La lista de la compra. Inköpslistan.
Den handlar om en snubbe som ska handla olja och tonfisk och en vacker italienska som förtjänar en prins eller en tandläkare. Om hon stannar vid hans sida verkar världen mer älskvärd, mer mänsklig och mindre konstig. Helt fritt översatt.