En sten i rymden
Sent omsider har jag kommit igång med bokprojektet igen. Skrivarkursen har börjat för terminen, och i kväll är första tillfället att lämna in text för respons. Vilket jag naturligtvis måste göra. Att ha deadlines är ett sätt för mig att få fart på produktionen. Den där produktionen som jag drar mig för, räds för att jag tror att det inte ska komma nåt, eller för att det som kommer ska vara uselt.
Men nästan alltid är det mer än väntat som hamnar på pappret. Nästan alltid finns det åtminstone nån detalj som är bra. Eller som skulle kunna bli. Detaljer är ändå det viktiga. De är små byggstenar i det stora ihoppusslandet som kanske inte blir klart på den här sidan 30-årsstrecket. Men jag har ju tid på mig.
6 kommentarer:
Klart du har tid på dig! Å du är super bra på att skriva.
Emm:
Åh, tack så mycket vännen!
Vad kul!
Det är detaljerna som gör´t - anser jag i varje fall. Helheten byggs ju av de allra minsta byggstenarna...
"Keep it up girl!"
A peaceful warrior:
Detaljer är bra, som sagt! Det är väl bara att kämpa på antar jag:)
Roligt! Duktig du är som koncentrerar dig och sitter med det.
Anne:
Mmm, fast jag tycker nog att jag sitter för lite:)
Skicka en kommentar