Dagens fragment

Nätterna. Kanske tecknade i kol.
För tydliga för att kunna ses.

Dagens bild

Det är bildvecka nu och jag hittade det här->
trevliga fotot hos Arla. Hösthelg på landet vill de ha. Och så vill de att man ska laga helgmat för njutare och lådor som är allt annat än fyrkantiga med lax och rotsaker.
Landet är stället på hösten. Det är så mycket lukter av våt jord och maskätna äpplen. Det är gummistövlar och stickad polo. Lövnäsor att sätta i ansiktet. Visst vill man vara där?

Reportageuppslag

En av sidorna till mitt reportageuppslag. Det blev Styxtexten med layout á la Vagabond.

Rälssug

Varför säger de att man drömmer om ansikten? Det gör man inte. Jag drömmer alltid om kroppar. Ansiktena är blinda, jag är blind för dem. De spelar ingen roll.

Jag känner för tåg.

Behöver,behöver inte...

Aktiv och bra helg. Men jag önskar så att jag kunde låta bli att förstöra. Jag önskar att jag kunde låta bli att bli arg. Jag önskar att jag kunde låta bli att gråta för saker jag redan gråtit för hundra gånger tidigare. Det är inget jag behöver. Jag klarar mig utan de där tårarna.
Tänkte på det nu, när jag läste om en kompis som har haft väldigt mycket tårar på sistone. Att ibland behöver man, och ibland behöver man inte. Hennes gråt var säkert nödvändig. Men jag kunde ha låtit bli.

Kyrkoval och pedagogik

Sist jag var och röstade antydde bilderna på röstkortet att man skulle få en varm korv i bröd när man hade gjort sin plikt i vallokalen. Det var vid EMU-valet, om ni minns, och det var mycket trevligt.
Inte för att jag ville ha nån korv, och inte för att man verkligen fick det. Utan för att jag uppskattar pedagogiska illustrationer som piggar upp en grå situation.

Nu under kyrkovalet finns inga bilder alls på röstkortet(läs: pappren som kommer med röstkortet) . Om man bortser från ett gäng pilar och kuvert som visar att: "här kommer ditt röstkort", "såhär fungerar det" och "nationell nivå- direktval till:". Ingen upphetsande matpedagogik, alltså.

Jag förstår inte mycket av kyrkovalet. I det här fallet är jag en slappis som inte har tagit reda på vem som vill vad och vilka idéer som verkar bra.
Men jag vet att jag inte vill ha Sverigedemokraterna. Jag vet att man borde rösta. Och det där med soppkök och andlig vägledning låter ju inte helt fel.

Blåbärspaj bowling böcker

Jag ska börja träna och jag har gjort toast Skagen och rotsaksgratäng utan potatis i torsdags. Jag ska baka blåbärspaj och marinera halluomiost och jag har redigerat hälften av ett reportageuppslag. Jag har förlorat i bowling och druckit ett glas kylskåpsgammalt vin och jag ska skriva klart min c-uppsats. Jag har köpt fyra pocketböcket och en var en deckare och jag ska läsa dem ganska snart.

Britney Spears har fött barn och jag vet inte om jag orkar tycka nåt.

Dagens fragment

Barn är det enda man kan hoppas på, för framtiden. Kanske inte ens det.

En marknad

Höstbrand på torget;
färger av kommers. Orden
alltjämt tomt bleka.

Bokomslag II

Det andra bokomslaget blev såhär:


Alltså inget Kittyomslag. Orkade inte riktigt uppbåda kraft att hitta en lämplig tecknad bild till huvudpersonen på ett sånt omslag. I stället blev det detta; till en fejkad diktsamling. Typsnittet på titeln är självklart Georgia.

Disciplinmänniskan II

Rutiner; inte
längre fångad. I morgon
visslar klockan sol.


(Ny grej. Snabbhaiku. Typ en kort dikt med haikumått som är skriven mycket snabbt och utan eftertanke.)

Microbrand

Min bakpotatis, som jag skulle äta till lunch, började BRINNA förut i micron!
Jag fick öppna balkongdörren för att släppa ut röken som låg tjock inne i lägenheten. Sen började brandvarnaren tjuta, så alla grannar fattade att jag hade bränt nåt. Potatisen dog och jag har fortfarande inte hämtat mig från chocken.
Men nu måste jag läsa vidare.

Fruktfantast

Gjorde fruktsallad till frukost på:

1 banan
2 nektariner
½ burk ananasbitar i juice
1 äpple

Sen en kopp té och ett kokt ägg. Man blir faktiskt mätt.
Blev en stor skål som man kan spara i kylen och plocka fram när man är hungrig. Göttans!
Gillar även vindruvor och passionsfrukt i.

Njutning

Att man måste ta på sig kofta och strumpor direkt när man vaknar. Att håren reser sig på armarna. Att det ligger regndroppar på sovrumsrutan. Att lönnarna utanför tidningstjänst lokaler vindar ikapp. Att asfalten är gråast hittils på året. Att kajornas svarthet är så skarp att den skär mot himlen. Att det är en så mörk morgon att man vill tända fönsterlamporna, som annars bara får lysa efter åtta på kvällen. Att det inte finns ett hål i samvetet som skriker att man borde vara utomhus.
Det njuter jag av i dag.

I övrigt kliar det på händerna och jag letar desperat efter min kortisonsalva.

Disciplinmänniskan

Jag ska bli en disciplinens människa. Nu ska det bli ordning på tösen. Från och med i dag ska jag schemalägga mina arbetsdagar här hemma. På riktigt, med raster och luncher och allt. Som på skoltiden. Aldrig mer ska jag sitta och slösurfa på Aftonbladet och läsa om Olinda eller snoka runt på Lunar för att se vad folk skriver till varandra under mina arbetspass. Aldrig mer fika på café Kanel i flera timmar mitt på dagen. Efter fyra är det som gäller. Jag ska heller aldrig skjuta upp diskningen till ”senare i kväll”, eftersom den kommer att utföras klockan 10 varje dag. Det kommer bli härligt.

Eftersom det verkar vara en nutidens uppblossande trend att lägga in sitt dagsschema i bloggen kommer här en presentation av mina göromål för i morgon:

Ons 14/9

08:30 Upp
slösurf + frukost+ läsa tidningar
10:00 diska
10:20 ev maila
10:40 läsa manus till polstiernan
12:30 lunch
13:20 läsa manus till polstiernan + skicka manus + läsa eget manus
14:20 skriva ansökan till Gästrike återvinning
15:20 fixa med cv, jobba med InDesign
17:00 posta ansökan till G Å (+ manus?)
17:10 fixa med tvätt
18:00 ev middag hos Sara
20:00 ev TV
21:00 blogga, skriva, läsa
22:30 läsa, sängen

Nu ska jag se Idol och skämmas.

Dagens fragment

Det är alltid måndag, i minnet, på hösten.

Dagens fragment

(Ur skrivboken. Fråga mig inte vad jag menar.)

Hon är sydd i plast.
Rensar sällan lungorna på riktigt.

Bäst och aktuellast:

*Ta det lugnt med den älskade och njuta av närhet och en bra höstbörjan.

*Läsa under täcket.

*Skriva höstiga texter.

*Spana efter stövlar+kappa+kjolar+halsduk.

*Kantarellrecept.

*Sista grillkvällarna.

*Lost på TV.

Saffranspannkaka och Kittyomslag

Det blev saffranspannkaka i går. Efter hundra års receptletande fick jag blanda ihop två som verkade halvbra, samt hitta på lite själv. Det är alltid spännande när man gör så, men pannkakan blev lyckad.Tyvärr hade vi ingen salmbärssylt, som är den korrekta sylten att servera till. Det fick bli Önos lågkalorihallonsylt.
Före det: middag med quorn i mangosås och goda p-klyftor. Två glas vitt italienskt. Myskväll vid tv:n. Hade bänkat mig för att se Medium, som har gett sken av att vara hyggligt läskigt, men det visade sig bara vara hyggligt mesigt. Och mysigt.
Sen natt, trötthet och lite ångest. Men det var underbart att ha pojken hemma en stund och bara andas bredvid honom.

Annars är bokomslag nummer ett till min grafiska kurs förmodligen klart nu. Omslag nummer två är frivilligt, men jag funderar på ett i klassisk Kittystil. Det vore så fint.

Dagens fragment

Bland betongen lyser arbetet i färger som inte passar alla.

Basilikarapport

Det går åt helvete borta i krukan. Vad gör jag för fel?

Döende?

Solsken, en fredag

Det är sol och det är höst och det blåser. Jag har jobbat med InDesign hemma hos Sara och ätit majskolvar till lunch. I kväll ska jag eventuellt tvinga min pojk att försöka laga Gottländsk saffranspannkaka med mig.

Jag vet inte hur det är med min basilika. Den slokar, trots växtnäring, men den klagar inte högt.

Majssäsong

Grillad majs är bra grejer. Såhär års har nästan alla Icor och Konsumbutiker färska majskolvar i grönsaksdiskarna. Bara att förvälla en stund och skjutsa in i ugnen( 200-225 grader) med lite olja på. Låt dem ligga tills de får lite färg, det är då de blir som knaprigast och bäst.
En annan grej. Hugg majskolvarna i mindre bitar och lägg i en ugnsform. Pressa vitlök och smula torkad chili över. Salta och häv in i ugn. Smakar helt fint som tillbehör till vad som helst.

Här står det mer om majs.

Dagens fragment

Hur nya ens krukväxter än är, och hur häftiga krukor man än köpt, blir ens fönster aldrig lika snygga som de i Ikeakatalogen.

Krukshopping

Har inhandlat fem krukväxter för hundra spänn. Och trevliga, randiga nittonkronorskrukor.
Det negativa med shoppingrundan var att jag var tvungen att cykla mitt i äckligt vägarbete, med svettlack i pannan, hår i hela ansiktet, och tunga blompåsar på styret.
Tur att man hade trafikdagar i skolan som liten. Jag hade aldrig trott att man skulle ha nytta av allt cyklande kring koner och olidligt balanserande med matkassar på allt för höga, skraltiga damcyklar. Nu vet jag bättre.

Promenad, en torsdag

Kinderna lyser.
Flickan landar tyst, mellan
sorg och explosion.

Intertextualitet

Ursäkta mediareferenserna i dag men -Linda Rosing har blivit erbjuden jobb som krönikor på en tidning. Vad är det för dumheter? Inte för att det inte kan bli läsvärt. Hon vill ”skriva sanningen”, säger hon. Men, men, men. Vi andra då? Alla som sitter och knackar vid datorn varje dag, i bloggar och lunardagböcker osv. Vi har också en sanning att skriva. Om framtidsångest och blyghet och underlivsproblem. Om pensionärer som sitter upp hela natten och väntar på tidningen. Om tjejer som gillar porr. Om skoldanser och sprit som göms i rabatterna.
En massa som inte handlar om utvik och BigBrother. Men utvik är viktigt, utvik är fina grejer för löpen. Pengar.

Egentligen tänkte jag bara, helt beigt, säga att jag gillar min tvättstuga i dag.
Linda Rosing är nog ganska spännande ändå. Slut på mediareferenser.

Min basilika står på balkongen och trivs.

Dagens artikel

Påminnelse: I SVD i dag. Bör läsas. Viktigt. Håll utkik efter fler, liknande.

Det är egentligen ingen utstickande artikel i ämnet, men allt uppmärksammande av vestibulit är bra.

Regn, en onsdag

Allt är så jävla hopplöst ibland. Det finns inget stöd att hämta, känns det som.

Om löven

Ny höst, ny tanke,
kylan höstgrå, också ny.
Känslorna gamla.

Dagens tips

Tillåt aldrig din granne att ha en väckarklocka som sätter igång sex på morgonen och fortsätter ringa två timmar framåt. Såvida du själv inte kliver upp klockan fem. Slut på tips.

Ryktet säger att det är varmt i dag. Ryktet säger att jag ska åka till Prix och hämta ut ett Ellos-paket. Ryktet säger att september är konsonanternas månad, stämmer det?

Dagens fragment

Det bästa med hösten är känslan.

Paus gånger två

Har lyckats sitta en eftermiddag med övningar i InDesign. Inte dumt. Endast ett par små pauser förekom. En för allmänt slösurfande och en för att hämta lite havrekladd i köket. Ja, var ute en sväng på balkongen för att se till basilikan också, men det räknar jag som en livsnödvändighet.

Borde, måste, kanske...fel?

Jag vet inte vad det är med mig, egentligen. Här har min pöjk erbjudit en trevlig helg med mys, gokart, alkohol och svampplockning. Och jag funderar helt seriöst på att stanna hemma. För jag måste sitta och ha ångest över saker jag borde göra. För jag måste dela ut tidningar och tjäna tre kronor. Och göra ett bokomslag. Och läsa ett manus. Och...
Sen när jag väl sitter här kommer jag ha ångest över det.
Här: ångestig och osocial. Tänka, tänka på att kanske gå och handla popcorn. Eller baka en paj. Eller ringa en vän. Eller, ja. Måste nog. Nu.

I genomskärning

Det är rader av liv
som sköljer över asfalten.
Rader av liv
och augusti.
Kanske rader av löv
så osynliga
som av tystnad.

Och den sista droppen
alltid
en droppe av saknad.

Knivmannen+burkmannen=Brynäs?

Jag fattar inte vad det är för psyko som arbetarbladet skrev om i går och skriver om i dag.
En snubbe som går omkring och skär tjejer i låren inne på SunCity. Lagom käckt.
När jag var ute på tidningsrunda i går kändes det hela tiden som att knivmannen lurade nånstans i buskarna/hissen/trapphuset. Tänk om han brukar hänga på Brynäs?

En mystisk man, som med största säkerhet hänger på Brynäs, är burkmannen. Han brukar synas i trakterna kring ICA Fjällbacken tillsammans med en svart sopsäck och ett gäng burkar. Tyvärr fattar han inte alltid hur man ska stoppa in burkarna i pantmaskinen på bästa sätt. Han är till viss grad ett störningsmoment för personalen på ICA. Dock känns han som ett naturligt inslag i miljön och skulle nog saknas om han försvann.
Burkmannen är allt för ickeanonym för att pyssla med allehanda skärjobb nattetid.

I går i alla fall. I går befann sig burkmannen, som vanligt, på Gästriklands billigaste ICAbutik, när jag var där och handlade växtnäring till min älskade basilika.
Det blev ICA:s ekol0giska för 19,90:-. Så nu ska här näras. Växtnäringen är förresten gjord på restprodukter från papperstillverkning. Den luktar mindre tilltalande.
En annan sak som jag köpte var ny, braig fullkornspasta från ZETA. Bakad på 100% fullkorn och med lågt GI. Tufft!

Trevlig fullkornsspaghetti

Jag har beställt stövlar + top + klänning från Ellos. Det är sällan jag beställer nåt därifrån på grund av tant - och postorderfaktorn, men det här gången verkade allt för bra för att låta bli. I flera dagar har jag spanat på stan efter snygga, helst skinnfria, stövlar under tusenlappen. Utan resultat. Och så visar det sig att det(förhoppningsvis) perfekta paret funnits hemma i datorn hela tiden.
Man kan köpa grejer från Ellos, väl? Ingen i Gävle handlar ändå där. Ingen kommer veta var stövlarna är från.

Dagens fragment

Näst efter döden är tiden det som gör människan mest sorgsen.

På landet vid E4:an

Ho ho. Är ute på landet i den lilla byn Vattrång, utanför Hudiksvall, hos pojkens föräldrar. Det är sol överallt och rosor utanför fönstret. Åkrar och hästar. Kanske björn.
Det är nästan sommar igen.

Ryggen är bra.

Ryggrapport + bibblan

Ryggen är bättre, men inte bra. Ett varmt bad i går gjorde stor nytta, misstänker jag.
Måste snart till högskolebibblan och lämna in två böcker + betala en skuld. (Har visserligen hört att man inte alls behöver betala tillbaka den där skulden om man inte vill låna flera böcker där, vilket jag egentligen inte vill men måste, så jag ska betala.)
Det kanske inte blir nån klippning i dag. Jag är sugen på stövlar.

En stund vid floden Styx

Bussen bromsar in och vi slår upp ögonen och väntar på vattnet. Det mytomspunna, det utlovade vackra.
Inne på tavernan pryder vita dukar två långbord där lantbröd är upplagt i korgar tillsammans med pappersservetter. Människor rusar. Turister rusar mot borden för att få en plats till lunchen. Andra turister rusar mot en öppning, där en rad gröna dörrar skymtar. Där ställer de sig på rad med nåt besvärat i blicken.
Det finns bara fyra toaletter. Lunchgästerna är kanske fyrahundra.
Kyparna rusar mot köket, mot beställningsdisken och mot ytterdörren för att ta en titt på himlen. Det grekiska augustivädret är inte vad det brukar där ute. Fyrahundra turister har kommit för att låta benen domna när de vandrar i tolvgradigt vatten, men solen som ska värma dem under färden syns inte till.
I stället liknar det mest en traditionell, svensk oktobereftermiddag när vi tittar åt norr, ut genom den stora glasrutan.
Himlen är gråbeige. Asfalten ligger blöt på parkeringen och orangea lönnlöv virvlar.
Längre bort, bakom fler lönnlöv skymtar ett vatten. Ett å-liknande vatten som, om vi för ett ögonblick glömmer var vi befinner oss, skulle kunna vara Nissan. Eller Gavleån.

Det här är byn Gliki, som nog inte skulle skilja sig från andra grekiska byar om det inte vore för att den har Styx.
Styx, som finns med i bibeln. Styx, där Akilles doppades och fick sin berömda, skadliga häl. Styx, floden med historisk personlighet.

När vi kommer ut är vädret snällare. Det droppar fortfarande från träden, men vindarna har blivit grekiska igen och när jag tar en titt åt väster ser jag olivträden på berget och kommer på var vi är.
Vi går mot vattnet. Jag hör tjut när vi närmar oss och ser att en av belgarna från bussen står med ena sandalen mitt i forsandet. Han grimaserar.
Jag tittar mig omkring och allt är grått. Styx är en flod, men just nu liknar den mest den skitiga å jag badade i när jag var liten.

Bussen rullar vidare mot stigen där vår vandring ska börja. Guiden ler, pratar på perfekt engelska och frågar gång på gång om vi mår bra. Hon säger att vi inte måste följa med om vi inte vill och att det finns en taverna längre fram som man kan slå sig ner vid, medan hon och våra vänner fortsätter på den leriga stigen. Hon hoppas vi har bra skor på oss.
Vi börjar gå, och fortfarande är det inte den grekiska natur vi är vana vid som omger oss. Inga olivlundar, ingen klappersten, inget hav. Här växer i stället höga lövträd och tallar och marken är våt. Det känns lite som att vara på väg ut i skogen för att plocka svamp hemma i Sverige. Men när vi är framme minns jag återigen att detta inte är hemma.
Ögon spärras upp. Vatten sköljer över stenar. Bergsväggar sträcker sig mot varandra och ramar stillsamt in den grupp människor som nu tar sina första kliv ut i det genomskinliga våta. De sträcker på halsarna, vrider på huvudena. Vet vad det är de ser, men förstår inte. Vill inte försöka förklara för nån. Det är ju bara en flod. Men de kan, liksom jag, åtminstone säga att det inte är som hemma.

Is. Det är is en sekund i mina fötter. Det är tolv grader kallt och jag har aldrig varit den som klarar kyla särskilt bra, men det spelar ingen roll nu.
Vi vandrar in i Glikiravinen. Guiden pratar, men det är svårt att höra på. Jag försöker lyssna med ögonen. Se vad hon säger, på berget, träden och vattnet.
När hon har tystnat badar vi. Det sticker i armarna när jag simmar.
Vi fotar varandra i floden, snabbt, medan det forsar ur bergsväggarna. Sen torkar vi på en lite hög av sand utmed ravinens sida. Känseln kommer långsamt tillbaka i fingrarna. Strimmor av värme börjar leta sig fram genom träden och himlen är öppen. Den grekiska solen har kommit. Jag kommer ihåg var vi är, en gång till.

Dagens fragment

Den sista droppen augusti är alltid en droppe av saknad.

En liten till

Förresten. En liten uppdatering till. I kväll är det Lost. Visserligen avsnitt som jag redan sett, men som ändå kan vara värt att titta på igen för att upptäcka nya detaljer och ledtrådar. En grej till. Jag hade förut vissa planer på att flyga till Jerez - Spanien, den 13:e september. Föräldrarna ska hyra ett hus där. Tyvärr blir det inget av den resan så jag ska i stället investera i en klippning. Mer om den i morrn.

Aj...rygg...aj

Jag har en rygg. Den värker. Jag vet inte exakt, rent biologiskt, hur den blev sån men nu är den i alla fall fördjävlig. Och jag som inte ens gjorde nåt. Jag bara satt, och reste mig upp. Så sträckte det till. Nu kan jag knappt sitta upp och att diska förut var en plåga. Jag har med nöd och näppe lyckats laga middag.

Inga fler uppdateringar i dag.

Medelhavsmat

Är Stora medelhavskokboken nåt att satsa på?
Kikade på den i går på akademibokhandeln och måste säga att jag är himla sugen. Har en annan i samma serie; Stora vegetariska kokboken, och den är helbra.

Nej, jag förväntar mig inget svar. Jag bara tänker.

Dagens Pargabild

Snorkling på Valtos beach

Dagens Pargabild

Olivskog söder om Parga

Dagens fragment

I händerna torkar frukten
och faller.

Drömsoundtrack

I natt hade jag 74-75 med The Connels som soundtrack i min dröms berättelse. I drömmen gick jag i mellanstadiet, fast jag var lika gammal som nu.
Det mest mystiska var emellertid att varje ord, varje ton och melodislinga hördes så tydligt.
Sen vaknade jag och kändes att jag var tvungen att lyssna och höra ifall låten hade spelats rätt där inne i mitt huvud. Det hade den. Allt var exakt likadant, som jag minns det. Helt skumt, detta måste betyda nåt. Undra bara vad?

Nu ska jag strax dricka chai, och sen är jag på jakt efter näring till mitt barn, basilikan. Jag måste även lära mig Indesign till distanskursen jag läser.
Allvaret har börjat.

Basilikarapport

Mina vänner, jag vet att ni har undrat. Nu behöver nu inte göra det längre för jag kan meddela att basilikan mår bra och är välbehållen efter en veckas semester hemma hos Sara. De högsta stjälkarna uppmäter nu 7 cm ovanför jorden.
Men, jag funderar. Tycker bladen har växt lite dåligt på sistone. De är inte alls i nåt mozarella - tomat- och basilikasalladsskick. De är små som mina nedbitna tumnaglar. Hur gör man för att få dem större? Växtnäring? Gödsel? Kemisk besprutning?

Dagens fragment

De bästa bilderna innehåller alltid väldigt få motiv.

Såhär ser det ut

Det här är Parga i kvällningen; arkitekturen har inspirerats mycket av venetianerna, därför ser man inte så mycket vita sockerbitshus som på en del andra ställen i Grekland, utan snarare hus i många olika färger.

Inget på TV...

...ingen tid och ingen hjärna. TV på sensommaren suger. Det finns inget hur mycket man än letar. Gamla reprisavsnitt av Svensson Svensson( "Svensk komediserie från 1996"), kan det vara kul? Kanske då, men inte nu.
Eller The 4400( "Amerikansk science-fiction från 2004"), vad är det för tråk? Jag längar tills Lost börjar sändas i USA så man kan ladda ner det och få nåt ordentligt att titta på.

Kommer snart, möjligen: Fler detaljer från Pargaresan, ett utbrott angående Clas - Ohlssons reklambilagor, en hyllning till cyklo-F tabletterna, dagens fragment, med mera.

Nu ska jag gå och beundra Staffankyrkan.

Reserapport - Parga

Hemma nu, efter en förvånansvärt aktiv resa till söta, men turistfyllda Parga.
Innehåll: Strandslappning, snorkling, bergsvandring, utsiktskikning, monumentspaning, ett besök vid en mytomspunnen flod och en massa ätande.

Jag har fått färg. Henrik har fått färg. Ja, problemet för min del är inte att jag inte kan få färg – problemet är att jag inte blir jämnt färgad. Magen blir brun, ryggen blir brun, axlarna blir jordgubbsröda och efter en stund bruna. Men benen. Vaderna. Det är vaderna som är mina minst samarbetsvilliga kroppsdelar. Aldrig drar de till sig nån sol och aldrig antar de nån annan färg än beige eller på sin höjd smutsgulbrun. Möjligen är det ryggen och axlarna som är för dominanta och kräver för mycket uppmärksamhet.


Mer kommer. Bilder kommer, snart.

Fruktförvandling och solpaus

Persikopajen blev en nekatarinpaj. Hade tänkt utvärdera den i går, men det kom lite ångest i vägen. Den blev i alla fall lagom krämig och perfekt att servera kall på balkongen.
Receptet hittar du här.

Nu är det inte många timmar kvar tills vi påbörjar resan. Den som ska skänka vila och tröst och reparera sorger. Och förhoppningsvis ge en schysstare solbränna än Johan och Annas.
Solpausen börjar 2:08 i natt på SJ:s nattåg mot Arlanda. Mys.

Pajdax

Paj, paj, persikopaj. Snart på mitt köksbord. Hoppas den blir god!

Dagens fragment

Livet blir sällan tråkigare än när man står och väntar på en tvättmaskinslucka som ska öppnas.

Tvättstugesnack

Jag hatar tvättstugor. Åtminstone i hyreshus. Åtminstone i det här hyreshuset.
Jag hatar när försöken att få tvättid förvandlas till ett anarkiskt krig, där man måste kämpa för att: 1) lyckas få en tvättid 2) behålla den 3) få ut de blöta kläderna ur maskinerna.
Varför kan inte Gavlegårdarna ordna detta? Varför köpte de inte nya tvättmaskiner när de renoverade där nere? De hade säkert råd. Varför, varför, varför?

Åh, älskade i-landsproblem.

Cityfesten, efteråt

Frityrsmetslukten har lagt sig. Nu klibbar ingen sockervadd under sandalsulorna, och ingen står längre och pissar mot rådhusets väggar. Man har ätit och blivit mätt på 275 langos, eller åtminstone två.
På stan är det post-cityfeststämning. Lite sorgsnare, lite sävligare. Inget mer blunda, andas in grillos och låtsas att man är vid Medelhavet.

Årets skörd

Langos: 1,5 st

Cider: 2 st

Munkar: 1 st

Friterade äpplen med glass: 1 portion

Indisk tallrik: 1 st

Magdans-blickar: 2 st

Kisspölar på olämpliga ställen: ca 250 st/dag

Friterade lökar: 0 st


Årets festivalskor: Jesus-sandaler(Obs! Plåstra om tårna innan användning.)

Som hämtade ur Bibeln

Dagens fragment

Hon står mellan kännandet och viljan.

De skiljs åt av en skugga.

Just det

Större text, från och med i dag.

Tre dagar till Parga

Nu är det tre dagar kvar innan vi drar till Parga. Har spanat, googlat och läst reseberättelser och i morrn ska jag kika på Akademibokhandeln(Alltid, alltid Akademibokhandeln framför oordnade Bokia) efter Vagabonds guidebok. Hoppas den finns. Har även planer på att köpa en bok om Indesign, om de är nu är så underbara att de har det.

Spanar just nu på Parga samtidigt som jag granskar ett diktmanus för Polstiernan som jag ska maila i morrn.

Rapporter från helgens cityfest kommer att dyka upp. Under tiden finns bilder att njuta av här.

Dagens fragment

En plats kan alltid bli en annan med en annan person.

Dagens fragment

Mat är som godast när den är flottig.

Rättelse

Okej, rättelse angående gårdagens blogg om Parga. Det var klosterbergen i Meteora, som Janne ansåg var en mättande upplevelse, inte själva Parga. Så bra att man har lärt sig läsa ordentligt innan man citerar.
Hur som helst har han fortfarande rätt i att det kan finnas en del lockelser i och kring Parga, men grodgrejen hör definitivt inte till dem. Har korrigerat förra inlägget nu.

Har varit på cityfesten i eftermiddag och käkat flottmat. Langos och en munk. Typisk festival/stadsfestkäk som lägger sig som en fet boll i magen. Självklart köpte vi de dyraste och kallaste munkarna. Allt ska ju va så elakt som möjligt mot mig.

Fuktskador

Det är bra att man är en dränkt tvättbjörn, eller hur?
Slutjobbad och blöt på alla fel ställen. Pissväder och lila himmel över Brynäs.

Klarar inte av regn. Är troligen allergisk. När jag var mindre fick jag vita fingrar varje gång det var
riktigt kallt och regnigt, det måste ju betyda nåt?

Nu ska jag lägga mig och lyssna på smattret. Eller nej, det ska jag förresten inte, för nu har djävulskapet slutat. Såklart.

Kalimera-Janne

Janne Eklund är tydligen samma Janne som driver Kalimera; näthemvisten för alla Greklandfantaster. Himla trevlig sajt, för övrigt.

Parga och grodor

Årets sommarcharter går till Parga, på Greklands fastland. Har fått ledigt söndagen den 21:e, men måste jobba åt göteborgarn den 27:e, och har en läkartid den 17:e. Detta gav oss två möjliga dagar för avresa; den 18:e eller 19:e. Så, i desperat panik har vi bokat Parga kl 7.05 torsdagen den 18:e.
Arlanda, Arlanda, snart är vi där. Jag hör till kategorin människor som avgudar flygplatser och nästan längtar mer dit än till själva resmålet. Samma sak med tågstationer.

Janne Eklund i Aftonbladet rekommenderar staden Parga och kallar den ”Greklands mest idealiska resmål”. Han betonar hur mycket sevärdheter det finns i och runt Parga för den sugna resenären. Avslutningsvis skriver han om en utflykt till klosterbergen i Meteora: ”Vi är mätta på upplevelsen och har minnen med oss för livet”. Hur udda som helst. Eller inte.

En sak som oroar mig är att under plusguiden bredvid Eklunds reportage står det:”Se upp för grodorna i Margariti”. Vad då se upp? Vad då grodorna i Margariti? Finns det grodor som är farliga, på riktigt?
Vi ska bo på ett hotell som heter Margaritis(med s), är det samma plats? Det kan väl inte finnas grodor på hotellrum?
Här har vi en av världens kanske mest grodrädda personer. Åtminstone när det gäller stora, kväkande paddjur med slemfläckar på ryggen.

Får upp en bild där man är nyss hemkommen från stranden. Man är lagom skinnsvedd och halvblind efter en dag i solen. Man stegar in i duschen, kliar sig på ryggen, skrapar bort lite salt från armarna, drar bort nån hudflaga från axeln. Man sätter på vattnet och ska just spola bort sanden mellan tårna när nåt plötsligt landar i ens hår.

Det är alltså en groda. Eller, det är en padda med bruna slemfläckar på ryggen, och den sitter på ditt huvud. I duschkabinen på ditt hotellrum. Och den kväker.

Jag antar att Janne har rätt. Det finns nog en del mättande upplevelser i trakterna kring Parga. Men det känns inte som att man är särskilt hungrig på alla.

Dagens fragment

Luften i en typ av hus i en stad, luktar likadant som den i samma typ av hus i en annan stad.
Det finns inga nyanser i dofter.

Dagens fragment

Självklart inte, människor förstår inte saker.
Men det handlar om att vara svag.

***

(Just därför att alla andra har en "dagens" kommer nu dagens fragment. En eller flera meningar som landat i mitt huvud. Kan vara flöden av ord, tankar eller citat.)

Y eller Å eller X

Känns helt nördigt att skriva typ; i kväll ska vi grilla hos "Å" hela tiden, när man egentligen menar "Åsa". Att ta sån hänsyn, när det kommer till skitsaker. Ingen läser ju ändå detta och ingen bryr sig väl om att Åsa har en grill hemma hos sig. Ska sluta med det från och med nu, och skriva ut namnet på folk i stället.
I framtiden blir det selektiv namnanvändning. Anpassat till situation och person.

Vill ha lummig sommar i Stenebergsparken. Men allt sånt känns slut. Kan inte låta bli att tänka på våt asfalt och Sibyllaskräp nu.

Bästa platsen

Helt surt

Så jävla surt med regn. Vill inte va med om det mer. Jag drömmer till och med på nätterna(dagarna, då jag sover) om att jag ligger och solar med älskade solkskyddsfaktor 15. Helt sjukt. Postsommardepression närmar sig.

Bästa grejen nu: sitta på balkongen med tända ljus på välanvänt träbord(Gärna inköpt på Rusta för 299 kr).

Har testat göra balsamicosås, som blev helt sur. För sur. Som allt annat just nu.

Åh, kroppen...

Kroppen är så mör, så mör. GD-helvetet försenat igen i natt. Inte roligt. Irriterad. Kortfattad.

Filmen i går (Sex,hopp och kärlek) var...eh, mysig. Gillade gammeltanten bäst, hon var grym. Måste ta reda på vad hon heter på riktigt.

Uppåt, andas...

Vatten och luft
är vigda åt
det renande

uppåt, andas
undrar
vad
som är vigt åt mig?

Stor händelse

ICA Spegeln vid stationen har köpt in min bästa juice från Spanientiden: DON SIMON Gran Sellección.
Mustig druvjuice direkt från druvorna(inte från koncentrat) och färsk somrig apelsin. Helt sockerfri. ICA Spegeln är min bästa ICA nu.

Okända kändisar

Såna här roliga bilder kan man hitta där

Länktips som kan vara intressant om man känner mig: okända kändisars tillhåll
Roliga bilder av en icke helt okänd amatörfotograf. Domänen är även till salu för ett rimligt pris.

Grönsörjigt

Shit! Sov helt för länge. Till 15.38 och det var inte meningen alls. Hinner inte ens börja tänka på allt jag måste göra när det blir så.
Åh, jag hatar Nordost-distriktet. I natt när jag cyklade till GD-kajen satt, eller snarare knäböjde en brud, utanför en port, i en pöl av grön sörja. Och jag är ganska säker på att hon inte gjorde det för att det var dags för bönestund. Troligen var hon inte ens vänd mot Mecka. Skäms!

I dag kommer pojken hem. Vi ska spana på resor till den 18:e eller 19:e. Mums.
Ska boka biljetter till biopremiär i morgon också - Sex, hopp och kärlek.

Observera att jag har gjort alla länkar i bloggen röda för bättre typografisk balans.

Mera mat

Vill ha fler "proffsbloggar" som handlar om havreplättar, jordgubbspajer och grekisk olivolja, och färre som handlar om DN. Som det här fina inlägget av Isobel till exempel. Mer, mer, mer!
Mat är så vackert.

Havremätt

I dag har jag lagat havreplättar från den självläkande människan Receptet är framtaget av Dr. Sanna Ehdin och utlovas ge en bra start på dagen samt hjälpa kroppen att läka innifrån. Jag modifierade dock genom att använda sesamfrön i stället för linfrön och rågsikt i stället för sojamjöl. Hur som helst var det riktigt gott. Förvånande. Smaken påminner om gammal klassisk banankaka. Och mätt blev man.

Vet fortfarande inte vart jag vill resa v33 och om jag kan p.ga jobb och pengar. Måste böna och be om ledigt.

Har spanat in stan igen. Den hade inte förändrats på två veckor. Det enda nya var att alla sprang omkring i espadrillos.
När jag var hemma hittade jag förresten ett par skor i espadrilloaktig stil med korksula, som aldrig var använda. Hade tänkt sälja dem men nu är det tveksamt.

Måste läsa mer vettiga böcker, se mer vettiga filmer. Hur ska det gå för mig om jag bara ägnar mig åt populärkultur hela dagarna?

Sista-minuten

Är hemma nu och sällsamt trött. Har sprungit på Nordost halva natten.
Ska ta tag i lite grejer strax, skicka in papper till CSN bland annat. Lurar också på en sista-minuten vecka 33, om allt går som det ska. Frågan är: vart ska man åka? Tips, någon?

Livet på landet

"Ibland i kassan har jag jättebonnig dialekt. Typ: du behövernte betala så möe. Och ingen märker nåt. "
- Anonym vän.
Ha ha ha. Det är så underbart på landet. Jag förstår inte hur folk ens kan överväga att bo i Stockholm när det är så gött här ute i verkligheten.

Jo, det blev örtsås igår. Och jättegod ugnsstekt potatis och portugisiskt vitt. Jag kan även rekommendera grillade tomathalvor med timjan, havssalt och olivolja.

I morgon åker jag tilbaka till kaffebönorna och silikonbrunbystarna igen. Staden där Staffankyrkan slår välbekant genom sovrumsfönstret varje morgon. Hatad och älskad. Men det är väl det som är poängen med hemstäder.

Nu ska jag dricka vin.

Rinner med timmar

Rinner med timmar,
talar om träden igen.
Stammarnas styrka.

Relationer, andedräkt -
värme och oändlighet.

Mensigheter

Mensvärk. Ingen kraftig, men molande. Molandet före stormen och floden.
Har köpt apotekets nya bindor Apoliva. Apotekbindor är de enda bindorna mitt underliv klarar av numera. Allt annat skapar babyallergier. Typ som barn kan få av högabsorberande blöjor.

En kompis till en kompis köpte hem alla typer av mensskydd som finns och testade. Alla moderna bindsorter, tygbindor, menskopp och natursvamp. Sen skrev hon en utvärdering av allt och skickade till sina tjejkompisar. Ett ypperligt initiativ. Nu vet alla om det är värt att slänga pengar på grejerna.
Menskoppar tycker jag verkar luriga. Varför har man inte hört mer talas om dem om de är så jäkla bra som det står på sidorna där de säljs? Och är det inte risk för baksug? Att koppen liksom sugs uppåt när man ska dra ut den, så att man måste ta i och dra så hårt att när den väl lossnar så splashar all gammal halvlevrad mens ut över hela badrummet…
Skulle definitivt kunna hända mig.

Förresten, vad är minst tabu att snacka om nuförtiden?

1) Sex
x) Mens
2) Könssjukdomar

I kväll blir det grillning hos Åsa med nån god sås, typ örtsås.

Flödelse

Det blir som det blir för man är som man är och man mår som man mår för man känner ju folk.
Man ser vad man ser man blir inte förvånad och aldrig förnärmad för man känner ju folk.
Man tar det man tar man har alltid problem men man drar när man drar för man känner ju folk.
Man blinkar aldrig med vänster öga och det blir alltid regn på semesterveckorna och man hinner knappt börja förrän det slutar för man känner ju folk.
Man gör nuförtiden och man har sitt liv och man hoppas på saker men man vet hur det blir för man känner ju folk.

Basilikarapport

Nyligen inkomna rapporter säger att min basilika lever och frodas hos Henrik i Hudiksvall. Basilikan planterades i maj och hade vid senaste tillfället för mätning uppnått en höjd på 5,5 cm ovanför krukans jordyta.
Basilika är min favoritört. Mest med tanke på doften. På en andraplats kvalar Rosmarin in och på tredje Timjan. Mest med tanke på namnet.
Oregano däremot, är jag mer kluven till. Den känns pizzatråkig. Många skumma hälsokosttabletter som sägs rensa kroppen innehåller oregano eller oreganoolja. Typ den här från Vitaviva. Oregano har "antioxidantiva egenskaper" står det om man söker på det där.

Kommentarer efterlyses!

Det är så himla trist att man måste ha blogger.com för att kunna skriva en kommentar här. Inte ens folk som jag känner kan/orkar tycka nåt då.
Por favor! Den som skriver min första kommentar kommer att bli för evigt dyrkad och omskriven i denna blogg.

Försök...

Det fäller randigt nu
om sommaren och
jag är trött
på att inte veta

Nån ymnar rött nu
i ögonen och
jag är trött
på att inte sova

Tre taggar kvar
tills jag tappar
framtiden.

Turkiet, snart?

Suddig mobilbild på stövlar. Måste ju flasha till det lite.



Jag och hundratusen andra är i final i en Turkiet-tävling.
Visst är det värt? Hade nyligen tre rätt av fem på finalfrågorna.

Har sålt en till grej på Tradera: ett par stövlar med porrigt hög klack. Inte användbara. Eller gångbara snarare. Det går säkert helt fint att ha dem på när man sitter på nåt porrigt café i Vegas eller så. Eller i Bingos porrtorp. Men det är inget jag har planerat. (För allas information: jag planerar att sälja ut alla mina pinaler på Tradera så jag har råd att göra nåt, nån gång, här i livet.)
Hundra spänn, plus frakt. Det är helt hyfsat.

Det var mycket fint i går på Allsången med Håkan. Repris, snart, möjligen?

I kväll ska jag eventuellt gästa Buffalo i Mariestad, som enligt heta rykten har byggt om. För tillfället har jag ett liv.

Länktips för alla tjejer, kvinnor och damer

Något att spana in kanske: underbaraunderliv

Byxfynd!

Har fyndat coola, svarta byxor med dragkedjor i benen i dag. 50 spänn på JC i Mariestad. Av alla ställen!
Såg en del andra intressanta grejer på min och flickornas minishoppingrunda. Visserligen finns det bara typ två affärer i Mariestad, men ack, vilken fyndhörna det är! Det trodde jag inte.

I övrigt har vi fikat på Ströget bland massa danskar och tyskar och pratat och druckit te och chocklad och ätit en Klings glass på torget. Och Yenny ska förlova sig med en raggartyp.

Annars är allt som vanligt.

Rosta bönor

2-3 dl små bönor eller kikärtor
lite olja och lite smält smör
mexikansk grillkrydda

Rosta i ugnen på 225 grader ca en halvtimma tills bönorna blir knapriga = gott och hyfsat nyttigt.

SP 15, tack!

Jag vill också åka nånstans och använda solskyddsfaktor 15 och bli lagom brun, men inte bränd. Vill!
Varför vinner jag aldrig på Resfeber eller Ving eller Calibermedia?
Efter alla pengar och all tid jag har lagt ner på skiten borde jag ju få nåt? Men det kanske är det som problemet. Att jag kallar det för skit? Dålig karma och sånt där. Jag är en ond människa.

Läppstiftigt

Rotade bland brorsans filmer och hittade Wild at heart. Röd film. Inte som hallonläppar, inte som nektariner. Mer katastrofröd. Mera lukt av kofettsläppstift i metallgrå hylsa, som ser ur som blod i gult ljus. Lulas mamma målar ansiktet med ett sånt läppstift innan hon kräks av vånda inför morden hon planerat.
Flippat, men kanske inte på samma David Lynchiga-sätt som de senare filmerna. Mer inriktad på störiga karaktärer än på berättelsestruktur. Kanske.

Förresten, hur kunde alla ha så himla tjocka ögonbryn på åttiotalet? Nån måste ju ha varit tunnbeväxt även i onoppat tillstånd?

Loppbett på slätten

Befinner mig hemma hos föräldrarna på Västgötaslätten. Har loppbitna händer, inrökta kläder och mörbultad kropp efter en campingtur häromdagen. Men Vänern är en vacker sjö.

Annars är det mesta sig likt. En jäklans massa regn, bonnig dialekt och raggare inpregnerar sinnet. Helt mystiskt det där med dialektala uttryck. Det är först när man kommer hit efter lång frånvaro som man hör hur det egentligen låter. Och hur jag förmodligen pratar.

Veckans plus:

Sol över Vänern
Kvällsbad i typ 20-gradigt vatten vid Hattarevik
Brasor
Saffransglass på Avenyn
Mammas potatissallad med purjolök

Veckans minus:

Äckliga paddor som kommer fram efter regnet och förföljer alla campare
Loppor som inte syns
Att ha äckligt mycket svett under armarna på Liseberg
Bombdådet i Sharm El Sheik (Var helt sugen på att åka dit. Inte nu längre.)

Nu ska jag läsa Flickan från Ovan.

Debuter och oskulder

Slem, slem, slem i skogen. I natt var en pissig natt. I natt var en regnig natt. Ingen av mina kroppsdelar uppskattar regn. Allra minst mina händer, eftersom de hatar trycksvärta och när det regnar går denna igenom bumullsvantarna.
För övrigt tycker TT-språket att ordet inatt inte är ett ord utan två, som ska särskrivas. Det ser en aning fånigt ut, men jag accepterar.

Det är mulet nu, men ganska varmt. Kraftiga åskväder är på väg in mot Sverige. Really läskigt!

Gjorde en radda på bibblan häromdagen och kollade efter böcker att läsa på semestern. Det var synnerligen utgallrat. Läslistan blev därför lite annorlunda än planerat, men här är den:

Mattias Alkberg – Göta kanal (Diktsamling, passar väl ypperligt när man ska bege sig till de trakterna?)

Sigge Eklund – Synantrop (Debutroman)

Mirja Unge – Det var ur munnarna orden kom (Debutroman)

Per Hagman – När oskulder kysser (Per Hagman-roman)


Det huvudsakliga temat är, som ni ser,debutromaner. Men ett par oskuldsfulla outsiders har fått vara med som krydda.

Idag kommer Gävle att förlora i stadskampen. Tänkte beskåda det hela och bli av med min stadskampsoskuld.

Cykelnatt

Så plötsligt bara regnade det. Och jag tänkte låt ögonlocken vila. Låt fransarna få känna på det spröda, på de försiktiga linjerna. Sen blod i synen och rent i tanken.
Ostörd sömn. Men kroppen ville inte, den överlistar allt.

***

Natt igen och nytt mörker. Nytt ögonblick på dygnet att föreviga med vakenhet. Krampaktig längtan efter ljus himmel. Ögonen inställda på luft. Nattlukt efter ett regn. Ren, torr. Sommar.

Snart blir himlen en rosa klyscha. Lampor kommer att lysa från tre balkonger och gruskorn kommer att gnidas mot tårna. Sveda i magen. En tid att inte trivas i mer än för några sekunder. Men att längta tillbaka till. Stunder utan mening i stunden.

Cyklar nerför en backe i gryningen. Vind i hästsvansen, trycksvärta mot tummarna. Nyckel nummer tolv och sen hundratusen ord i synfältet innan det smäller.

En duns mot ett golv. Knappt märkbart.

Solsånger

Om du andas.
Om du sträcker dina vackraste ljud
till insidan
kanske du når
min yttersta punkt.













Sol vid Boulognern

Blogg från balkongen

Georgia är det vackraste typsnittet, alla kategorier. Minns också att det är det enda seriftypsnittet som funkar på webben. Allt blir mjukt och silkesfint.

Snart, och jag säger det igen, att snart ska den här bloggen restaureras. Liksom övriga hemsidan. Speciellt diktdelen. Det existerar nya sviter nu.

På balkongen, alltjämt. Tryckande, inglasad hetta av utomlandstyp och bikinisvett i armhålorna. Fullt drag i sandlådan nere på gården, i vanlig ordning. Mammorna med slöja sitter i skugga under rosaträdet, som inte är rosa längre.

Har planer på att läsa massor av svensk samtida litteratur resten av sommaren. Ska finkamma bibblan imorrn. Det blir Per Hagman och kanske Johanna Nilsson och Conny Palmqvists Hej då, allihopa. Och säkert en massa andra. Måste ta tag i mig själv och läsa mer modern poesi också. Måste.

Köpte Flickan från Ovan av Alice Sebold på pocket i veckan. Den blir den sista på länge.
Har för tillfället inte råd att köpa någon av de böcker jag vill läsa. Inte ens på pocket.

Nattros

Tjocka skymningsdrag
av sommarkarma. Smalt hopp
i len ensamhet.

Bakom tunn persienn göms
rester av mina tankar.

Juni och blåhimmel

Det är juni och himlen är klarblå. Inga ungar leker på gården i kvarteret Gäddan. Staffankyrkan började klämta redan klockan åtta i morse. För första gången på flera veckor börjar Gävletemperaturen att närma sig 20.
Visst kan det bara betyda en sak?

Skolavslutning.

För det är aldrig kasst väder på skolavslutningsdan. Aldrig.

I Virtanens blogg i Aftonbladet i går fanns en småtrevlig skildring av en 18-årings normalbisarra studentdag.
Så underbart när sånt får finnas.

Sekunderna senare - på vägen

Flickskratt, motorlack
Självsäker cyklar vinglös
in i tystnaden