Sommarvikten

Och sen jag flyttade till Schlätten har jag tydligen gått upp nästan två kilo, upptäcker jag plötsligt. Det är inte ok. Det var det som var fördelen med att bo i kollektivet: maten var inte alltid så god och man åt inte alltid så mycket och det bjöds oftast bara knäckebröd som fika. Här är det glass och kakor varje dag. Flera gånger om dagen. Och jag som trodde jag hade bra ämnesomsättning. Det har jag inte. Jag är inte odödlig. Jag kan gå upp i vikt. Nu måste jag cykla. Och promenera ännu mer.