Vad är det egentligen ni bråkar om?
Det var visst nåt om en lag som ger myndigheter rätt att läsa våra mail, visst var det så?
Jag har följt det med ett halvt öga öppet. Gäspat lite åt det. Nästan smålett.
Naturligtvis hade jag brytt mig mer om jag varit hemma, levt mitt i det. Nu gör jag inte det och kan inte annat än tänka : livet är väl större än FRA-lagen? Jag är inte mycket för att jämföra elände och tycker inte heller om att undergräva problem som är små i jämförelse. Men ärligt talat, värre saker har väl hotat yttrandefriheten?
Kanske beror det bara på att jag är för långt bort. Kanske för att jag just nu sitter lite förnöjt här med det som kallas perspektiv. Eller kanske är det helt enkelt så att jag inte förstår. Hur som helst; Reinfeldt kan få läsa mina snuskiga mail om han vill. Jag misstänker att världen tickar på i Tokyo ändå.
4 kommentarer:
Mmm...men själva frågan handlar ju om vi verkligen VILL att Reinfeldt SKA få läsa våra mail. Jag tycker naturligtvis inte det utan sånt hör hemma i stater som gamla Öst-tyskland, Nordkorea och Sovjet...
Det hör väl inte hemma nånstans alls?
Jag vet inte, av princip kan jag tycka att det är fel men samtidigt känns det lite väl "jaja", sådär på en rent personlig nivå.
Jag är hemma i Sverige, men känner ändå också lite "jaja".. Jag vet inte vad det är, men jag har inte lyckats orka bry mig tillräckligt mycket, jag tycker inte heller att det är rätt att staten ska veta allt vi skriver, men jag tycker ändå inte att det är hela världen.
Lena:
ibland är det bara så: svårt att ta till sig och uppröras över allt.
Skicka en kommentar