Sommar, vinter, sommar...

Jag forstar att sommaren har kommit till Sverige, men jag kanner inte av den. Har finns inte den andringen mellan arstider. Har fortsatter de 25-30 graderna nastan jamt. Pa eftermiddagarna mellan fem och nio regnar det. Da undviker vi att ga ut. Stan ar full vatten och alla bar med sig sina sombrillas, sina paraplyn, inget svenskt praktigt regnstall har nej.

Vi gor saker hela dagarna, men det finns inte mycket utrymme att reflektera. Overallt finns manniskor, och ljud ljud ljud. I tva dagar har vi gjort mediationsdans i en by uppe i bergen. Bland bergen. Vi har rorts, kant, kramats och kindkyssts for att skapa mer karlek. Mot slutet av sessionen var allt en rora av rorande, sprak och kroppar. Vila hjarnan ar ett behov som sallan tillfredstalls just nu.

Det ar sondag nu och jag har tvattat mina klader pa terassen. Stan trycker pa med sin kvava luft och ramar in oss med bergen, med sina regnmoln. Nica-manniskorna har sina finaste utstyrslar i dag. Jag har min slappaste. Jag gar upp och nerfor gatorna, trampar bland de trasiga stenarna, trampar nastan i halen, kanner vind genom kladerna och underliga dragningar till manniskor som ar nan annastans an har.