Esteli
Nu har vi bytt plats. Detta skedde tidigt i morses medan den underliga staden Managua vaknade, medan det fortfarande var en aning svalt och medan skolflickorna flockades i sina kjolar vid busstoppen utmed vagarna.
Vi akte med camioneta(liten lastbil med flak) forbi alla husen med plâttaken, genom ett ganska platt landskap som senare byttes mot berg och lysande stora trad.
Vi kom fram vid 10-tiden till Esteli dar vi ska vara och ga pa sprakskola i tva veckor. Detta ar mer som en stad. Det finns huvudgata, sma fargglada hus och hastar som star och hanger vid vagkanten. Vi ar inkvarterade hos familjer i olika hus. Mitt rum ar fyrkantigt,blatt och har hal i taket. Jag kanner en viss radsla for eventuella djur som kommer att krypa pa vaggarna, magen ar en aning orolig, sinnet en aning utmattat av omstallningar, men annars fungerar det.
Vinden blaser i traden, morkret sanker sig som gardin klockan sex, och blixtarna lyser upp himlen.
4 kommentarer:
Vad mysigt det låter! Verkligen en helt främmande värld. Det är en lyx att få läsa dina skildringar så här. :)
tänk att det nu är du som är därborta och jag som sitter i Sverige och läser. konstigt.
vad är det för familj då? jag tycker det är skitjobbigt att bo i en familj sådär - hoppas du tycker det är mer okej.
pratar dom konstigt eller fattar man?
livet baby. njut! Låter härligt mitt i allt kaos.
Linnea:
Joda.Visst ar det spannande och harligt, men en del som ar ganska omysigt ocksa, som det nog tar lite tid att vanja sig vid.
S:
Just nu bor vi i en familj med en kvinna/tant, hennes bror och hennes vuxna son. Det pratar inte sa varst mycket alls. Men om nan vecka flyttar vi igen och da ska vi till den "riktiga" familjen som vi ska ha i sju manader.
Anne:
Det ar det!
Skicka en kommentar