Svåraste frågan
Det är ett bemanningsföretag jag ska på intervju hos härnäst och nervositeten börjar redan sätta sina spår i bakhuvudet. Bemanningsmänniskor är hårda, inbillar jag mig. Bemanningsmänniskor ställer svåra frågor som man måste svara rätt på. Bemanningsmänniskor fyller i svaren på ett papper, kryssar i alternativ och blir det fel alternativ är man körd och har ingen möjlighet att rätta till sig. Det är i alla fall vad jag inbillar mig.
Kanske har jag fel. De har ju trots allt ringt upp mig, de har erkänt att jag finns, och bara det visar ju på nån sorts godhet, eller hur?
Hursomhelst. Den svåraste intervjufrågan all times är: vilka är dina dåliga sidor?
För vad svarar man på den? Vad vill de höra? Jag vet aldrig vad de vill höra. Hoppas alltid de ska glömma just den frågan. Säger alltid fel saker. Kommer plötsligt på hur många negativa sidor som helst, som jag naturligtvis är medveten om och jojo jag jobbar naturligtvis på dem. Intervjuaren tycker sen att jag är nån sorts självkritiskt neggopeggo som inte kan slappna av, nånsin. Nog för att jag är självkritisk, men inte så till den milda grad som det kan framstå vid ett första intervjuintryck.
Alternativet är att svara nåt klyschigt i stil med jag VILL för mycket, och bli genomskådad direkt och möjligen uppfattad som personen utan självinsikt.
Så jag undrar: vad svarar man när de frågar om de dåliga sidorna? Vad brukar ni svara?
13 kommentarer:
Hmm...kom ihåg att bemanningsmänniskor också är människor, precis som du. Möt dom bara som du själv skulle vilja bli bemött så ordnar det sig...lätt som en plätt. Svara precis som du tänker i ögonblicket...inget utstuderat genomtänkt...sånt skiner alltid genom. Relax baby!
Att du är självkritisk?
Madison:
Jorå. Även om de är människor så inbillar jag mig ju att de rätt rutinerade på det där att intervjua.Men jag får väl göra mitt bästa:)
Kaptenen:
Ja, jag funderar faktiskt på att säga det.
jag tar mina positiva egenskaper och säger att de också kan vara mina negativa, att vilja för mycket kan vara uttröttande. eller tidoptimist typ ofarligt, men att du ändå blir klar i tid, eller ngt liknande.
- Jag är ganska dålig på självkritik men jag uppväger det genom att alltid försöka ta till mig kritik från andra.
Tadaa så har man löst den frågan!!
Anne:
Jag är tidsoptimist men jag trodde det var ganska dåligt vara...men ja, jag kommer nog på nåt:)
Anonym:
Haha. Får prova det då!
Jag tar upp en sak som var negativ och visar på hur jag kom till insikt om den och därmed neutraliserade den. Tänk inte på vad du vill säga, tänk på vad de vill höra.
Sedan har jag gjort mina bästa intervjuer hos bemanningsföretag för där är intervjuaren oftast utbildad inom personalvetenskap och organisation. Tack vare det tycker jag att de är duktiga på att föra en intervju och då blir det lättare för den interjuavde att visa sig från sin bästa sida.
Stort lycka till!
Erik:
Tack så mycket! Jag ska försöka göra mitt bästa. Har märkt att det oftast inte hjälper att vara för föreberedd, för jag säger ändå inte det jag har tänkt säga.
Det är en dålig fråga, inte minst för att man förbereder sig på den. Det är nog bättre att vara spontan. Kanske säga att du förväntade dig den frågan och funderade på vad du skulle säga och hur du tänkt om det. Sedan kan du vara klyschig (frågan i sig är ju en kliché) och prata om dina utvecklingsområden... och visa på vilken stor förändringspotential du har hahahhaha
Haren:
Det är ju också en idé. Rätt många frågor är ju iofs en kliché, även om vissa är oundvikliga.
jag brukar säga att jag är lat, hellre vill att andra arbetar åt mig så att jag kan surfa på nätet under arbetstid, att jag alltid säger vad jag tycker, oavsett, och att jag gärna sover längre på mornarna och att jag egentligen är en hippie som bara vill tjäna pengar på att gära nått som vem som helst skulle kunna klara av.
eller så skrattar du bara om de frågar och säger att det är en klyschig fråga.
Vet du om att de inte ens FÅR fråga om du tänkt skaffa barn den närmaste tiden. Frågar de killar samma sak så ska det vara okej och inte diskriminerande, men brukar de fråga killar? neeeeej.
Anonym:
Tjaaa...brutal ärlighet kanske också funkar ibland, vad vet jag?
Och ja jag vet att de inte får fråga det. Har inte fått frågan än heller, som tur är.
Skicka en kommentar