Promenadrutinen

Poängen med att ha dag och natt är väl ändå att det ska vara ljust på dagen så att man kan gå ut och slippa bli helt mörkerdeprimerad? Eller?
Men se, detta går inte här för det blir tamigsatan mörkt redan halv tre på dagarna, ibland tidigare.

Jag är inte rutinerad på detta, jag får inget ljus. Mina dagliga promenader infaller vanligen efter klockan 18. Då går jag runt i stan och glor. Ibland, som igår, är det helt dött. Spökstad minst sagt. Vattnet står högt och rinner ovanligt snabbt i ån och ingen är ute och jag går och kikar in i husen där nere. Där allt ser ut som plockat ur ett dockskåp med vedspisar i små kök med tända ljus på som aldrig ser ut att slockna. Varje gång jag går där känner jag mig som flickan med svavelstickorna, utestängd från en värme som inte går att nå.