Vårens första rodnande morgon

Valborg förflyter utan större missöden. Uppsala är högljutt och blåsigt, men som vanligt vackert och del av en annan sorts värld.
Lite soligare, lite poppigare, lite gladare.
Det är det vanliga med vita mössor, trummor, ölbröl, korta kjolar och tajta jeans.

*

Från Åsas tak ser man hur köerna växer utanför nationerna, ljuden tränger obevekligt in i köket och lukten av saffran in i näsborrarna när vi dukar för middag i studentköket.
Det går åt en flaska sött vin ganska snabbt och efter middagen får jag falla i feberaktig vindvala inne på rummet medan de andra går mot stationen. Jag bara ligger där och har knappt sovit fyra timmar och vinet har satt sig i kinderna och jag blundar och tittar och blundar och sömnfläckarna sitter som skygglappar och tränger undan det fladdrande ljuset från takfönstren.

*

Senare pratar vi om rödvin och Big Brother i samma studentkök. Allt är lugnt och lojt och pizzakartongerna ligger där på bordet med avgnagda olivkärnor i sig. Jag dricker mycket och lätt och allt sjunker, men magen är inte tom det ligger flera kilo flera liter däri. Vi dricker mera vin och Baily’ s men ingen champagne i år, och vi sitter så i säkert massa timmar och sen går jag på toa och är varm i maggropen och i flera minuter letar jag i väskan efter just rätt läppstift men jag hittar det inte.

*

När fötterna börjar somna säger jag ska vi inte sätta på musik och vi sätter på musik och jag höjer lite men sen kommer en låt med The Attic och basen blir jädrans hög och dunkar mellan väggarna och vi öppnar en till flaska vin.

*

Efter midnatt står vi i en kö till Göteborgs nation och alla runtomkring oss är utbytesstudenter och pratar på nån italienskspanska som jag nästan förstår, men inte riktigt hör allt av.
En kille väger ungefär hundratjugo kilo och han står framför mig och sen backar han och trampar rakt på min nästan nakna fot så den blir helt röd och han ber inte ens om ursäkt.
Sen säljer två flickor sina förköpsbiljetter till oss och vi får byta kö till den lite kortare. Det går ändå ganska långsamt och vi pratar lite med folk från Växjö och Stockholm. En kille frågar du håller väl på Brynäs om du bor i Gävle och jag svarar det var ju Färjestad som vann så det spelar ju ingen roll. Sen pratar vi om Bocken och Strömvallen och alla bara funderar på om de verkligen ska komma in och jag vill klättra in genom ett fönster men det finns inget lämpligt.

*

Vi springer i natten utan jackor och det luktar Medelhav och alla är fulla. Jag är den enda som har röd klänning och alla säger du har ju en sån där röd klänning och vad annorlunda du är. Och vi dansar och det är nån sorts Håkan-potpurri (oväntat?!) och mera dans och ibland är det lite magiskt och ibland ganska tråkigt. Sen är det ciderrus och Carola och samtal och terasser och dans och telefoner som ringer och massor av brats med randiga skjortor.

*

Vid fyra går vi en promenad och folk är ute och det är finns ingen kyla för nu är det vår i alla fall tills vinet är borta ur kroppen.

*

Sen är det morgnar. Att få vakna och sätta sig på ett tak och stirra in i Domkyrkan. Det blåser, men annars är det mesta tyst. Det finns maskiner som samlar upp glas. Alla studenter sover men det är morgon den första maj och vi sitter på ett tak i Uppsala invirade i filtar.