Dock; några positiva saker i allt det här

• Jag har efter en lång tids ickekännande börjat känna saker igen.
• Jag har vågat bli KÄR!
• Jag har vågat ta initiativ till att träffa nån jag var intresserad av.
• Jag har vågat kasta mig utför stupet och faktiskt visa vad jag känner, gett komplimanger etc.
• Det är, trots allt, bättre att bli kär och sårad än att gå runt och vara totalt likgiltig till allt och alla, som jag länge var.
• Tänker: den som vågar ge kärlek kommer aldrig att vara förlorare.