Laanna

Kära dagbok,

Har varit på det här nya jobbet. Vet inte riktigt vad som förväntas av mig där, är inte så van vid jobb där man bara sitter och liksom väntar på att arbetsuppgifterna ska dyka upp. När telefonen ringer kastar jag mig på den, trots att jag är egentligen är lite nervös och rädd för att svara något konstigt eller koppla fel. Men än mer rädd är jag för att bli avslöjad som den som ”sitter och inte gör nåt”.

Kollar lite, försöka läsa på om företaget, kunderna, medarbetarna, kolla hur intranätet funkar och…ja, titta, nu har det gått ytterligare en halvtimme! När posten kommer springer och jag hämtar den och går runt lite med breven en stund och ser viktig ut. Jag har en uppgift, jag har en uppgift, jag har en uppgift.

Ja. Nåväl. Jag antar att det inte alltid kommer vara såhär.

Och skönt att sluta när det ännu är ljust. När himlen övergår från förmiddagsvit till djupt vinterblå, som när den förbereder för snö. Då har jag fortfarande halva dagen kvar till mitt förfogande. Det är skönt.