Efter en vecka

Jag blir lite ledsen i mellangardet nar jag tanker pa er dar hemma i hosten. Forestaller mig att det ar friskt och klart. Att man fryser om kinderna och koper med sig massar av te hem nar man gar over torget i Gavle.

Det graa blanka torget i Gavle, det saknas mig lite. Sarskilt saknar jag ensamheten dar, och friheten.

Jag ar hemkommen efter nastan en vecka av moten med min landgrupp. Min klass och de sma nastan osynliga relationerna i den, som blir allt mer patagliga for varje stund som gar. Vi har planerat var infoarbete. Det vi ska agna oss at nar vi kommer till Sverige. Jag far lite ont magen av att tanka pa det ocksa. For det ar sa mycket, sa intensivt. Det finns inte mycket tomma utrymmen i schemat dar jag kan skriva, eller promenera planlost med horlurar.

Jag kommer pa mig sjalv med att langta till senare. Nar jag ar fri fran det har aventyret som jag atagit mig. Nar jag ar min egen igen och dar jag slipper att alltid visa framfotterna varje sekund av mitt arbetsliv. Jag tanker mig att sjalvstandigt arbete med mycket text. Dar jag har ansvar for min del och dar manniskor respekterar det jag kan.

Jag tanker mig en lagenhet, svag sno och tunnelbaneperronger, formodligen i Stockholm. Tanker mig utrymme och egentid. Indiepop och glada kvallar och klar luft. Applen och bocker och ekologisk mat. Karlar utan kladd i haret. Tysta tagvagnar dar man kan trycka nasan mot fonsterrutan och andas en liten immig platt. Det ar sa jag tanker mig det...