Och så språket...

Okej, i dag har vi haft workshop om HIV/Aids. Ett ämne som är synnerligen intressant, men som säkerligen hade varit ännu intressantare om vi hade varit en mindre grupp och alla hade fått mer tid att prata. Problematiskt var också att hela tillställningen var på engelska – Namibiaengelska. Samt att våra spansktalande gäster var med. Detta gjorde att vi blev några stycken som skulle turas om att tolka från engelska till spanska, och göra detta snabbt och bra. Vilket inte fungerade helt bra för min del.

Jag vet inte, men min simultankapacitet verkar inte vara den bästa. Att på en gång försöka förstå förklaringar om blodkroppar och immunförsvar på engelska och samtidigt försöka tänka ut vad som ska sägas på spanska är helt enkelt nåt jag inte är en hejare på. Min hjärna fick kortslutning. Tankarna for åt alla andra håll. Av ren stress började jag vifta med händer, famla i mörkret efter ord för att förklara mig, vilket mest resulterade i att jag såg störd ut.

Det känns alltså sådär med språket inför resan. Jag kan klara mig, kan föra enklare konversationer men jag har fortfarande lång väg kvar tills min spanska är flytande.