Nattstörningar och irritationsmoment

Jag drömmer om spöken och tsunamivågor. Att vi åker nånstans varmt och jag vill hänga på stranden hela tiden, tänker jag måste utnyttja solen och så ligger vi där och ur ingenstans kommer det en våg och förstör allt. Alla spolas iväg men jag överlever, för jag ligger på en rosa(mycket viktigt!) luftmadrass. Sen flyter jag ut till havs och blir räddad upp på en lyxyacht där kungen och Silvia sitter.

Sen spökena. Min lägenhet är fylld av onda spöken men jag märken dem inte. Mina vänner är här och ska sova över och Linda säger här kryllar det av spöken! Kolla ett försökte dra ner mig i diskhon till och med! Men jag säger vart då? Jag märker inga spöken. Här finnas bara goda andar som tar hand om mig. Sen kommer det en mystisk japan som ska hjälpa oss driva ut spökena men han vill bara hångla hela tiden, så det blir inte mycket utdrivet.

*

I går var jag i en kreativ miljö igen. Det var poetry slam, och jag trivdes rätt bra, fast jag vill helst hålla mig i bakgrunden och titta på. Ibland tycker jag att folk läser för snabbt när de läser sina dikter, för vissa stunder hinner man inte tänka på orden som kommer. Det blir bara för mycket med nödrim och allt. Men ibland är det bra, såklart.

Jag tillbringade eftermiddagen i bibblans tidskriftsavdelning också. Visste inte hur långt bort från tidskriftshyllorna man fick ta tidningen så jag stannade vid fikaborden, och där satt det självklart en kvinna med bebis. Självklart skrek bebisen. Självklart blev jag störd. Jag klarar inte riktig av att läsa till exempel Bang när skrikande barn finns i bakgrunden, så efter en stund gav jag upp och gick hem.