Paljetter och svullna smalben

Det står några surfingsnubbar på torget och gastar om gratis lightcola och alla rusar dit och tar. Skvalpar sen med burkarna genom alla butiker och ställer sig i kö till nån av femkronorstoaletterna.
Är detta månne nån form av samarbete? Cocacola och typ… Lambi toapapper?

Jag går och svettas i ballerinaskor och spanar efter billighetssandaler. Det är skorea överallt, men det finns inget bra, inte nånstans. Överallt bara överhöga kilklackar och paljettofflor.
I desperationen och svettningarna funderar jag en stund på om inte paljettvarianeten för 70 kronor vore nåt i alla fall. Paljetterna går kanske att pilla bort? De är ju ändå ganska luftiga…
Men det blir inget inköp, jag ska inte, har inte råd, har redan tillräckligt med skor hemma.
Vem behöver egentligen ett par neonrosa nätiga slip-ins?
Vem behöver paljetter på fötter över huvud taget?
Skorna har ju troligen lämnats kvar till rean av en anledning.

Medan blåsan börjar trycka går jag in på HM, Bokia, Vero Moda (min vanliga runda), ser hur alla svettas, och hur alla går i sandaler utom jag.
Plötsligt märker jag att alla tittar på mina ben. Tittar som om nåt vore fel, som om jag vore…
Jag springer ut i solen, sätter mig vid kanten av en blomrabatt som är överbelamrad med gråa läskburkar, stirrar på fötterna och smalbenen. Jo, det är verkligen nåt som är fel, det är stora röda bölder överallt, svullna missanpassade ben och solen bara lyser helt obarmhärtigt.
Först fattar jag inget. Vad ÄR det här?Det här är väl inte MINA ben?
Men det är det ju.
Det här är inte en sån där mardröm som är ett utslag av min fåfänga, det är inte inbillning, det är bara mina vanliga ben.
Ben som reagerar på vanliga myggbett.
De är arga och kliiga och svullnar alltid efter några timmar utan regelbundna insmörjningar med kortisonsalva.

På vägen hem känner jag mig som en spetälsk.
Det är tydligen inte helt social accepterat att gå i kjol om man har myggbettsvullna ben.
Speciellt inte om betten är stora som bölder.
Jag får för mig att människor väljer andra cykelbanor, eller går över på andra sidan vägen när de möter mig.
Inbillar mig saker från deras blickar.
Att de tittar anklagande(Skyl dig för helvete!).
Eller syndtyckande(Aj aj aaaj vad illa det ser ut... din stackare.).

Behöver jag säga att det nog inte blir nån tur till stranden i eftermiddag?