Bokgubbslem?

Ronnie Sandahl använder uttrycket grabbslem i sin bok. För egen del trodde jag mig ha träffat på underligaste sortens gubbslem i går på Kupan. I lugn och ro stod jag nämligen och valde bland pocketböckerna för två kronor styck, när han plötsligt tog kontakt. Tilltalade mig. Frågade om jag var intresserad av begagnade varianter av den och den boken också. Visade mig en lista. Och jag nickade och log och sa kanske det.Då fiskade han upp ett litet plastkort i fickan, textat BÖCKER längst upp med skrivmaskinsstil. Namn och adress och telefon. Postgiro. Inget mer.
”I morrn kan jag inte…och absolut inte på lördag men på måndag tisdag går det bra!”
Och jag: ”ahaaa…okeeej”.

Sen tror jag att han gick. Och jag vet inte, självklart kan man sälja böcker, inte behöver det vara nåt fel med det, men fostrad till misstänksamhet som man är misstänker jag att jag inte kommer våga ringa. Eller så överraskar jag mig själv och gör just det. Hela världen är trots allt inte gubbslem.

*
Och här var det meningen att jag skulle klistra in en låt i en sån där box, men jag är förmodligen störd för trots att jag läst kurs i www-teknik bråkar den där jäkla koden med mig så att jag sliter mitt hår och gråter mensblod över datorn. Helvete!