Fniss! Jag har jobbat hårt. Högstadiekids kan ta knäcken på vem som helst och jag förstår plötsligt varför lärare måste äta tårta på lärarrummet och gå på after work varje fredag. De orkar inte annars!
Så efter jobbet har jag varit utmattad. Det har varit varmt och jag har ätit för lite sovit för lite och sen har jag åkt till stan för att fylla på vinförrådet inför helgen och sen hamnade 3 glas i min mage och det pallade inte den. Inte jag. Men luften har varit het och jag har svettats och inte är det väl konstigt att jag är lättpåverkad nu, nej?
Och när man är full, eller halvfull, fylls kroppen av saknad. Saknar brodern som är på andra sidan planeten, han som jag annars inte brukar sakna, som jag brukar tänka att han klarar sig, han gör sina grejer, hoppar fallskärm och plockar äpplen. Sen saknar jag vänner och ja, jag saknar lilla musikerkarln också fast vi pratar nästan jämt men jag skulle bra gärna vilja att vi träffades och löste upp allt dumt som varit mellan oss på sistone. Den här negativa spiralen, ja. Jag tycker om.
